HJÄRTSTARTARE

En hjärtstartare används när en person drabbas av ett plötsligt hjärtstopp. Det är en liten EKG-apparat(maskin som läser hjärtrytmen) som också kan ge en strömstöt för att avbryta det elektriska kaos som orsakar ett plötsligt hjärtstopp. Läs mer om hjärtstopp här.

En hjärtstartare kan bara ge en strömstöt om det är ett plötsligt hjärtstopp, du kan alltså inte ge en strömstöt om hjärtstartaren inte konstaterat att det är ett så kallat  elektriskt kaos i hjärtat. Hjärtstartaren består av själva apparaten, ett par elektroder (plattor som klistras på bröstkorgen), eventuellt en knapp för att ge strömstöt och kanske någon ytterligare knapp. Om hjärtstartaren hittar ett kammarflimmer (elektriskt kaos) ges instruktion om att ge en strömstöt. Du kan aldrig ge en strömstöt om det inte är nödvändigt.

I Sverige drabbas uppskattningsvis 10 000 personer av plösligt hjärtstopp varje år.
Av dessa får ca 5 000-6000 personer hjärt-lungräddning. Nästan 600 personer överlever, det är dubbelt så många som 2009.
Om en strömstöt från en hjärtstartare kan ges inom 3 minuter har den drabbade 70-80% chans att överleva.

OLIKA BENÄMNINGAR FÖR HJÄRTSTARTARE

Hjärtstartare som den kallas i dagligt tal heter defibrillator inom sjukvården och samma namn används också ofta utomlands. Defibrillator kommer från hjärtstartarens funktion ”de-fibrillate” – ”av-flimra” skulle det kunna bli på svenska.

Hjärtstartare – används i dagligt tal i Sverige.
Defibrillator – används ofta inom sjukvården och utomlands.
AED – Automated External Defibrillator används ofta utomlands.
PAD – Public Access Defibrillator används ofta utomlands för publikt placerade hjärtstartare.
ICD – Implantable Cardiac Defibrillator är en liten hjärtstartare som opereras in under huden på bröstet hos personer med ökad risk att drabbas av plötsligt hjärtstopp.

HALVAUTOMATISK ELLER HELAUTOMATISK

De allra flesta hjärtstartare är halvautomatiska, vilket innebär att användaren fäster elektroderna på den drabbades bröstkorg varvid hjärtstartaren analyserar hjärtrytmen och om ett elektriskt kaos hittas ger hjärtstartaren instruktion om att ge en strömstöt/defibrillering genom att trycka på en knapp. En helautomatisk hjärtstartare ger en stömstöt/defibrillering utan att användaren trycker på en knapp.

Inom sjukvården används också manuella hjärtstartare, dessa hjärtstartare har en skärm som visar hjärtrytmen och sjukvårdspersonalen analyserar själva hjärtrytmen och avgör om en strömstöt/defibrillering ska ges.

PLÖTSLIGT HJÄRTSTOPP

När hjärtat drabbas av ett plötsligt hjärtstopp har de normalt synkroniserade impulserna i hjärtat som styr hjärtrytmen hamnat i ett elektriskt kaos som gör att hjärtat istället för att pumpa börjar flimra. Detta tillstånd kallas också kammarflimmer.

För att häva detta tillstånd måste hjärt-lungräddning göras och hjärtstartare användas.

Hjärt-lungräddningen gör att blodcirkulationen bibehålls för att syresätta hjärnans celler. Så hjärt-lungräddning upphör, stannar också blodcirkulationen. Hjärt-lungräddning är därför ytterst viktigt, det gör att vi minskar risken för hjärnskador men det startar inte om hjärtat, till det behövs en eller flera strömstötar från en hjärtstartare. Man ger aldrig flera strömstötar i följd utan varje strömstöt följs av två minuters hjärt-lungräddning. Efter två minuters gör hjärtstartaren en ny analys av hjärtrytmen och vid behov är en ny strömstöt möjlig.

Läs mer om hjärt-lungräddning hos
HLR-rådet
Hjärt-Lungfonden

Läs mer om plötsligt hjärtstopp hos
Hjärt-Lungfonden